Arvika Nyheter var Jan Nordenbergs arbetsplats i många år. Men på i mitten av 1970-talet tog han steget och blev lokalredaktör för dåvarande regionalradion i Arvika. Det var ett frilansjobb som det var för alla lokalredaktörer på den tiden. För Jan blev det många sportjobb, bland annat fick han rapportera från Östers match i Florens och senare när Arvikas baskettjejer spelade i Barcelona.
Läs Jan Nordenbergs minnen av tiden som sportreporter och lokalredaktör i Arvika.
1
En finskspråkig riksredaktion bildades i Sveriges Radio redan 1969 och när lokalradion startade skulle storstadsdominansen brytas även här. Nästan alla lokalradiodistrikt började sända finska magasin under 1977. Tapio Mäki och Sirkka Söderlind turades om att köra lunchsändningarna på finska över Värmland.
De lokala finskspråkiga sändningarna blev med åren regionala och omfattade Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län, för att försvinna helt omkring 2013. Sirkka Jauho var den sista reportern på P4 Värmland som gjorde program på finska. Läs och lyssna på Sirkkas erfarenheter.
Text: Ulla Walldén
Det är November 1976. Min lilla familj och jag kommer med tåg till Karlstad där ett nytt, spännande liv ska ta sin början. Det mesta av vårt bohag ska komma flera månader senare eftersom vi ska bo lite provisoriskt i början, vi har några resväskor med det nödvändigaste framförallt för 9 månaders babyn. Jag gör min entré på en alldeles underbar arbetsplats på Radio Värmland på Östra Torggatan.
Marianne Rundström berättar om sin tid på Radio Värmland. Klicka här.
När lokalradion, d v s Radio Värmland, startade 1977 var Bengt Frykman chef. Intresset var stort från både branschkollegor och lyssnare vad nyheten inom media skulle innebära. Bengt hade anställts 1976 för att rekrytera medarbetare och att lösa lokalfrågan. Bengt kom att bli den lokalradiochef som behöll sitt arbete länge. 1992 gick han till ett planeringschefsjobb på Sveriges Radio i Stockholm. Trots att han har anor i Gräsmark är han idag stockholmare och bor på Kungsholmen. 46 år efter lokalradions start möter Kjell Gustafsson honom och ser tillbaka på Bengts 16 år som lokalradiochef.
Gå vidare och lyssna på Bengts erfarenheter från lokalradiostarten. Klicka här.
Birgitta Rosén hade börjat sin radiokarriär på dåvarande Sveriges Radios distriktskontor i Folkets hus i Haga i Karlstad 1972. Hon arbetade då på radions produktionskontor. När Radio Värmland startade 1977 flyttade hon några kvarter i staden och fick en tjänst som programsekreterare. Det innebar en stor omställning jämfört med tiden på Sveriges Radio.
Hör Birgitta berätta om sin tid i Public Service. Klicka här
Många praktikanter, de flesta från Journalisthögskolan i Göteborg, har under åren fått träning i yrket på Radio Värmland. Ulf Nordström gjorde sin praktiktermin hösten 1979. Det gav honom goda erfarenheter, fyra år senare var han tillbaka på Lokalradion i Karlstad. Idag mer än 40 år senare ser han tillbaka på sin tid i det nya yrket.
Radio Värmland var en ung station hösten 1979, men det var inget jag tänkte särskilt mycket på då. Ändå innebar det att många av mina arbetskamrater den hösten inte var så särskilt mycket äldre än jag (23 år) – och att några till och med var jämnåriga.
Trots ringa erfarenhet – några veckor radio på journalisthögskolan – kastades jag snabbt in i produktionen.
Läs mer om Ulf Nordströms erfarenheter av praktikterminen på Radio Värmland. Klicka här.
Inför en upplaga av Svenska rallyt hade någon fällt ett träd över vägen på en så kallad fullfartssträcka. Ett fullständigt livsfarligt agerande!
Dåvarande lokalradioreportern Olle Eriksson fick en intervju med polisen i Torsby som misstänkte sabotage mot arrangemanget och bilsport. Olle kände att ha kunde leverera en toppnyhet både till de lokala nyheterna och till riksnyheterna och Ekot.
Läs mer om denna dramatiska historia. Klicka här.
Vi bjöd in några av medarbetarna från Lokalradions start 1977 att skriva ner några minnen och erfarenheter från de första åren med den nya radiomediet.
Bodil Tingsby var reporter på Radio Värmland mellan 1977 och 1986. Hon berättar här om sin erfarenhet.
För en tid sedan hörde jag en intervju med Tage Erlander. Den handlade om dåtidens lokaliseringspolitik, som ju tyvärr inte lyckades stoppa flykten från glesbygden. Men det som fastnade i mitt minne var hans ord om hur de vackraste bygderna i vårt land, de där människor ville leva sina liv, blev de som drabbades värst.
Hans välkända värmländska förde mina minnen till en midsommarsändning från Töcksfors där jag med mikrofonen i hand, mesen med antenner på ryggen och magen i nionde månaden stod på en fin gammal passagerarbåts däck och rapporterade om firandet. Bilden blev visst ett vykort från Töcksfors.
Läs hela Bodils berättelse. Klicka här.
Konrad Larsson var tveklöst en av de mest folkkära radioveteranerna. Han blev ”Konrad” med sin värmländska publik. En anledning var säkert Konrads barfota-perspektiv i allt han gjorde, och det var åtskilligt. Bäst trivdes han med udda profiler och original ute i skogarna. Det var människor som fascinerade honom. Konrad Larssons folklighet gjorde honom till radions mest jagade medarbetare när det årligen hölls Öppet Hus, men det var inte en roll han älskade.
Konrad Larssons egen radiokarriär startade på Sveriges Radio 1961 när lokalerna fortfarande låg på Järnvägsgatan. Han var med när Lokalradion startade 1977 och var kvar till pensioneringen 2006.
Läs mer om Konrad Larsson och hans program. Klicka här.
En talkshow blandad med musik av ett husband. Det bjöd Radio Värmland på våren 1984. Platsen var radions konferenslokal på Östra Torggatan i Karlstad. Programmet sändes i radions morgonblock en dag i veckan och där uppmärksammades aktuella händelser med underhållning.
Läs mer om programmet Mycke´nöje 1984. Klicka här.
