Alltsedan Sveriges Radios inledde sina regelbundna sändningar från Värmland i början av 1960-talet har de tekniska förutsättningarna styrt vad som varit möjligt att ha i programmen. I början var en reporter med en bandspelare som sedan tog med ett band till redaktionen enda möjligheten. Tjugo år senare startade en omfattande teknisk utveckling som gjorde inspelningar och sändningar från i stort sett alla platser i länet möjliga. Lyssna till ljudteknikern Tomas Karlsson erfarenheter.

OB-buss för värmländsk musik

Samtidigt utvecklade teknikerna på Radio Värmland möjligheterna att göra professionella musikinspelningar genom den OB-buss som de byggt. Den ökade det kulturella utbudet i etern och nu var professionella inspelningar av musik inte bara en möjlighet för de stora redaktionerna. Tomas Karlsson.

Trådlöst i skogen

Det tekniska förutsättningarna att följa Värmlands stora sporthändelse Svenska Rallyt hade varierat sedan radion började sända rapporter i slutet av 1960-talet. Först handlade det enbart om resultatrapportering från en studio, sedan kom möjligheterna att via Televerkets tråd sända direkt från specialsträckorna i skogen för att sedan avlösas av trådlösa alternativ – HF-tekniken. Men sändningarna från rallyt var också en teknisk utmaning. Hör Tomas Karlsson berätta.

Nya kontrollbord

En sak var många journalister och tekniken överens om vid Lokalradiostarten – det behövs ett nytt tänkande i radioproduktionen. Det resulterade i nya kontrollbord och nya sätt att redigera. Hör Tomas Karlsson berätta.

Det är November 1976.  Min lilla familj och jag kommer med tåg till Karlstad där ett nytt, spännande  liv ska ta sin början.  Det mesta av vårt bohag ska komma flera månader senare eftersom vi ska bo lite provisoriskt i början, vi har några resväskor med det nödvändigaste framförallt för 9 månaders babyn. Jag gör min entré på en alldeles underbar arbetsplats på Radio Värmland på Östra Torggatan.

Marianne Rundström berättar om sin tid på Radio Värmland. Klicka här.

När lokalradion, d v s Radio Värmland, startade 1977 var Bengt Frykman chef. Intresset var stort från både branschkollegor och lyssnare vad nyheten inom media skulle innebära. Bengt hade anställts 1976 för att rekrytera medarbetare och att lösa lokalfrågan. Bengt kom att bli den lokalradiochef som behöll sitt arbete länge. 1992 gick han till ett planeringschefsjobb på Sveriges Radio i Stockholm. Trots att han har anor i Gräsmark är han idag stockholmare och bor på Kungsholmen. 46 år efter lokalradions start möter Kjell Gustafsson honom och ser tillbaka på Bengts 16 år som lokalradiochef.

Gå vidare och lyssna på Bengts erfarenheter från lokalradiostarten. Klicka här.

Många praktikanter, de flesta från Journalisthögskolan i Göteborg, har under åren fått träning i yrket på Radio Värmland. Ulf Nordström gjorde sin praktiktermin hösten 1979. Det gav honom goda erfarenheter, fyra år senare var han tillbaka på Lokalradion i Karlstad. Idag mer än 40 år senare ser han tillbaka på sin tid i det nya yrket.

Radio Värmland var en ung station hösten 1979, men det var inget jag tänkte särskilt mycket på då. Ändå innebar det att många av mina arbetskamrater den hösten inte var så särskilt mycket äldre än jag (23 år) – och att några till och med var jämnåriga.

Trots ringa erfarenhet – några veckor radio på journalisthögskolan – kastades jag snabbt in i produktionen.

Läs mer om Ulf Nordströms erfarenheter av praktikterminen på Radio Värmland. Klicka här.

Inför en upplaga av Svenska rallyt hade någon fällt ett träd över vägen på en så kallad fullfartssträcka. Ett fullständigt livsfarligt agerande!

Dåvarande lokalradioreportern Olle Eriksson fick en intervju med polisen i Torsby som misstänkte sabotage mot arrangemanget och bilsport. Olle kände att ha kunde leverera en toppnyhet både till de lokala nyheterna och till riksnyheterna och Ekot.

Läs mer om denna dramatiska historia. Klicka här.

Vi bjöd in några av medarbetarna från Lokalradions start 1977 att skriva ner några minnen och erfarenheter från de första åren med den nya radiomediet.

Bodil Tingsby var reporter på Radio Värmland mellan 1977 och 1986. Hon berättar här om sin erfarenhet.

För en tid sedan hörde jag en intervju med Tage Erlander. Den handlade om dåtidens lokaliseringspolitik, som ju tyvärr inte lyckades stoppa flykten från glesbygden. Men det som fastnade i mitt minne var hans ord om hur de vackraste bygderna i vårt land, de där människor ville leva sina liv, blev de som drabbades värst.

Hans välkända värmländska förde mina minnen till en midsommarsändning från Töcksfors där jag med mikrofonen i hand, mesen med antenner på ryggen och magen i nionde månaden stod på en fin gammal passagerarbåts däck och rapporterade om firandet. Bilden blev visst ett vykort från Töcksfors.

Läs hela Bodils berättelse. Klicka här.