Olle Mannberg – dokumentäransvarig

När Sverigekanalen startade 1987 blev varje distriktschef inom SVT ansvarig för dokumentärproduktionerna i sina områden. I Värmland var nu Olle Mannberg de fria filmproducenternas kontakt. Det innebär att det skapades många program med Värmland i fokus. Hör Olle Mannberg berätta om sitt uppdrag.

Kjell Gustafsson var en av producenterna i Värmland som fick SVT:s uppdrag att ta fram idéer för nya dokumentärer. Det resulterade i ett tiotal produktioner.

Dokumentärer i televisionen var under 1990-talet ofta produktioner som genomfördes av fria filmare och producenter. TV 2 Karlstad producerade tillsammans med frilansproducenten Kjell Gustafsson ett tiotal dokumentärer. I flera fall samarbetade man med andra redaktioner bl a Norra Magasinet från Luleå.

Nedanstående produktioner hade Kjell Gustafsson som producent, i flera fall med inspelnings- och bearbetningsresurser från TV 2. En förklaring till att TV 2 Karlstad kunde lägga ut många dokumentärer var distriktschefen Olle Mannbergs förtjänst. Han lyckades ofta i hård diskussion med sina överordnade få hem jobben till Karlstad.

Hjälp mot skövling – 1989

Vid skogsbruksskolan Södra Viken utanför Sunne utbildades i slutet av 1980-talet ungdomar från Nicaragua. Det var ett biståndsprojekt där Sida var inblandat. Dokumentären skildrade utbildningen vid skolan som innebar att eleverna fick lära sig hur skogsbruk ska bedrivas utan att skogarna skövlas. När de nicaraguanska ungdomarna återvände till sitt hemland kom TV-teamet dit för att skildra hur deras kunskaper kunde användas. I vissa fall innebar det att oxar användes för att transportera timmer. I Sverige hade de fått lära sig att använda skotare.

Bilden t v: Svårt att ta sig fram i Nicaraguas skogar. Klas Karlsson (ljudtekniker) och Öyvind Andersson (fotograf) får överge bilen. Bilden t h: Oxar istället för skotare löser transporterna. Foto: Kjell Gustafsson

Främmande barn – 1990

En serie korta dokumentärer som beställts av TV 2 i Växjö men som producerades i samarbete med TV 2 Karlstad. Serien handlade om fem ungdomar och deras syn på sitt ursprung. Mona från Iran – programmet berättar en flicka som kommit till Forshaga med sina föräldrar. Hon berättar om flykten till Sverige och känslorna för sitt hemland och det nya landet. Ragheda och freden – en trettonårig tjej från Libanon som längtar efter ett land utan inbördes konflikter. Jag längtar till Sverige – en trettonåring från Wisconsin i USA som har svenska förfäder. Hon försöker lära sig svenska på ett sommarläger. En same är en same – en elev vid folkhögskolan i Jokkmokk som söker sitt samiska ursprung. Inte flykting men ändå främling – en dokumentär om en svensk utbytesstudent på High School i konservativa Louisiana i USA

Inga krispaket till Koppom – 1991

Många värmländska småorter har drabbats hårt av strukturförändringar. Industrier har lagts ner och folk har flyttat från bygden. Koppom är ett exempel. Pappersbruket försvann i slutet av 1960-talet. Det ersattes av nya småföretag, bl a ett som gjorde värmesitsar för bilar. Flera av de nyligen etablerade företagen drabbades av problem och besked om nedläggningar eller flytt var ett faktum. Många av de sysselsatta var kvinnor i bygden. Dokumentären skildrar några kvinnors upplevelse av sitt arbete och beskedet om att bli uppsagda. Tankar om framtiden dominerade deras åsikter.

Fenomenet Vikingarna – 1991

Varför är dansbandet Vikingarna så populärt och hur kan bandet decennium efter decennium behålla greppet om publiken. Det var några av frågeställningarna som ställdes i en timslång dokumentär i TV 2 i november 1991.

I omkring ett år följde TV-teamet den populära orkestern. Teamet följde orkestern  en sommarturnévecka med många spelningar. Det innebar bl a inspelningar på Gotland, Timmernabben i Småland och Lillehammer i Norge. Filmen handlade om bandmedlemmarnas synpunkter på dansbandslivet och musiken. Parallellt skildrade programmet också två norska 20-åriga tjejer som hängivet följde Vikingarna under hela deras sommarturné i Sverige. Vanligt folk och musikforskare fick också förklara varför Vikingarna var ett fenomen i underhållningsbranschen. I programmet medverkade dessutom Jörgen Arnemar som en gång spelade saxofon i bandet men som senare blev VD för Vikingarna AB. Leif Stinnerbom som forskat om dansband medverkade också med synpunkter på fenomenet.

– Dansmusik kan inte förstås enbart intellektuellt, den sätter sig i kroppen, förklarade han.

Olle Mannberg chef för SVT:s värmlandsdistrikt framhöll att Vikingarna var något speciellt som rör djupet av den svenska folksjälen. Därför var det motiverat att göra en dokumentär om bandet.

Kosovo i Koppom – 1994

Några flyktingar från Kosovo kommer till Koppom i västra Värmland. De blir förlagda i en äldre herrgårdsbyggnad. Flera av dem var frustrerade över sysslolöshet och brist på besked om framtiden. Det resulterade i att några av flyktingarna förstör möbler och annan inredning på herrgården. Uppmärksamheten blev stor i media och många var ilskna över flyktingarnas beteende. Dokumentären följde en av Kosovoalbanernas liv efter uppståndelsen om diskuterade hans framtid. Under programmet fick han besked om utvisning.

Rädda Norge – 1995

Femtio år hade gått sedan Norge var fritt efter fem års ockupation av Nazityskland. Då sändes dokumentären Rädda Norge. Den handlade om Sveriges planer att i slutet av kriget gå in i Norge med militära enheter. Filmen skildrade också hur de norska polistrupperna som fick sin utbildning i Sverige och som när freden kom sattes in i Norge, bl a för att vara med och avväpna de tyska styrkorna. I programmet medverkade bland annat Sverre Damm som flydde till Sverige och blev polissoldat och sedan kunde återvända till ett fritt Norge.

Burundi – omöjligt uppdrag – 1996

Kristina Svensson var rektor vid en folkhögskola i Värmland. Hon fick i uppdrag av Sida att i Burundi genomföra utbildningar av parlamentariker i vad demokrati är. Landet var hårt drabbat av inbördes konflikter. Dokumentären skildrade Kristina Svensson arbete med demokratiutbildningen, men redovisade också bakgrunden till de motsättningar som drabbat landet.

Och gränsen skilde oss åt – 1999

Skillingmark i Sverige och Vestmarka i Norge är två byar strax intill den svensknorska gränsen. Ett TV-team följde folk i de båda gränsgrannarna för att skildra om gränsen skilde folk i byarna. Det fanns gränshinder men också gemensamma nämnare, bl a hittade ett par varandras kärlek och gifte sig. Det fanns en tid då gränsen var stängd, under fem år av tysk ockupation. Flera i byarna medverkade och berättade om den speciella tiden under kriget. En gränslots på den norska sidan passerade gränsen många gånger utan att bli igenkänd av gränsbor på den svenska sidan. Dokumentären var nära 1,5 timme lång.