Redan 1928, tre år efter att Radiotjänst/Sveriges Radio startar sina sändningar kommer också skolradion igång. Spännande och lärorika program som eleverna kunde lyssna på tillsammans. Det ansågs fördelaktigt att även föräldrarna kunde lyssna.

Programmen kunde handla om allt från sexualundervisning (om än något stelare än idag), till porträtt av kulturpersonligheter som Selma Lagerlöf. Forskningsresanden Sten Bergmans föredrag om resor till fjärran länder var populära. Till skillnad från övrig radio-och tv-produktion som finansierades via tv-licensen bekostades skolradio/UR direkt med skattemedel fram till 1985.

På sextiotalet slogs skolradion samman med skol-tv under namnet Sveriges Radio UTB och 1978 bildades Utbildningsradion. UR fanns på 25 orter i landet, bland annat i Karlstad fram till början av 2000-talet. Idag har UR:s programproduktion koncentrerats till Stockholm.

Meta Lundh och Anders Jenshammar jobbade tillsammans som UR-producenter i Värmland. Meta hade ett brett folkbildningsuppdrag och arbetade framför allt med olika skrivarfrämjande satsningar. Med sin bakgrund som teaterpedagog  dramatiserade hon också många texter.

Anders Jenshammar producerade lokala skolradioprogram som läraren kunde ta hem via AV-centralen och använda i undervisningen. Innehållet hade alltid lokal anknytning. Några exempel på UR-program som fick stort genomslag är en serie om värmländska dialekter med Knut Warmland, och en serie om fiskar i Vänern och hur de kan tillagas.

Ett annat exempel är programserien Visor i Värmland.  En visgrupp inom Spelmansförbundet hade under sent 70-tal samlat in folkmusik som notsattes och spelades in av Radio Värmlands ljudtekniker Henrik Nilsson. Programmen blev tillsammans med tre not-och texthäften som bekostades av Länsskolnämnden det mest använda skolradiomaterialet.

– Jag möter än idag lärare som börjar sjunga ur denna vis-skatt när de ser mig, berättar Olle Österling som ingick i visgruppen.

Bildtext; Anders Jenshammar producerade programmen om värmländska visor.