Den här sidan som tillhör RTPK-Karlstad är under produktion
Från starten av Värmlandsradion 1961 uppstod behovet att ha kontakter ute i länet. Lösningen var att skapa en organisation som byggde på olika typer av frilansmedverkande reportrar och tekniker. Kontaktmän var den officiella beteckningen på de här tjänsterna.
I vissa fall hade kontaktmännen en studio att tillgå, så var fallet i Arvika, Säffle, Kristinehamn, Torsby, Hagfors och Filipstad. På två andra orter i Värmland fanns kontaktmän som levererade sina inslag via speciella telefoner från bostaden, det gällde de som arbetade i Sunne och Töcksfors.
Enligt vissa uppgifter fanns det i mitten av 1960-talet elva kontaktmän i länet och sju frilansande fotografer. I arbetet i vår studiecirkel har vi enbart kunnat kartlägga att det fanns åtta kontaktmän i länet.
Sex radiostudior
1963 invigdes studion på Allégatan 8 i Filipstad. I ett källarplan fanns två rum, ett för teknisk utrustning och ett rum som var studio. För att spela över inslag till redaktionen i Karlstad hade Televerket installerat speciella ledningar från studion.
Kontaktman sedan 1962 var ämnesläraren Ove Eriksson och som teknisk kollega Sune Flymar. Ove arbetade deltid med radioinsatserna eftersom han upprätthöll sin lärartjänst.
I Arvika hade studion funnits i en källarvåning i kvarteret Nyckeln fram till hösten 1967. Då flyttades verksamheten till Hamngatan och Folkets Hus. Där fanns lokaler i form av en studio, kontor som också var teknikrum, ett pentry och ett väntrum med toalett.
Kontaktman i Arvika var Gunnar Olsson och som tekniker hade han samma år Elof Olsson. Gunnar arbetade heltid i Arvika fram till att han valdes in i riksdagen. Han ersattes då av Kjell Gustafsson som hade tjänsten fram till maj 1976.
Invigningen av Arvikastudion 1967 blev en högtidlig historia. Chefen för ljudradion Palle Brunius och chefen för radions distriktsorganisation Håkan Unsgaard fanns på plats och det hölls högtidliga tal. Från Arvika kommun deltog stadsingenjören K G Bengtsson.
Sven-Erik Svensson blev Sveriges Radios kontaktman i Säffle 1964. Han hade ett förflutet som lärare i Grums. 1967 fick Säffle en ny kontaktman, det var Carl-Axel Högberg. Han kom att vara kvar en bit in i lokalradiostarten 1977. Säfflestudion fanns i Medborgarhuset.
Kristinehamnsstudion fanns på Västgötagatan sedan 1963 och där har många journalister varit kontaktmän – Bengt Plomgren, Barbro Odelberg, Bo Nordström och Johan Forssblad.
Torsbystudion fanns inledningvis i en källarvåning på Vitsandsvägen där Patsy Åström var kontaktperson för Sveriges Radio. Hon efterträddes 1974 av Sven LO Johansson som hade tjänsten fram till hösten 1976.
I Hagfors var Torsten Aurén kontaktman på deltid, i Töcksfors Folke Sahlin och i Sunne Elvy Nilsson.
Steka fläsk störde
Från Elvys tid berättas det:
Hon skulle skicka över en inslag från sin specialtelefon i hennes hem. Teknikern Uno Wik i Karlstad klagade på att det fanns ett sprakande ljud vid överföringen. Han bad henne starta om bandet, men då upptäckte hon att oljudet möjligen kom från när hon stekte fläsk hemma. Överföringen lyckades till slut.
Lön efter antal inslag
Kontaktmännen arbetade under speciella förhållanden. I motsats till kollegorna i Karlstad var de frilansanställda, det innebar att de hade ersättning för de inslag och notiser som de fick sända i Värmlandsradion eller andra program.
1974 kom den första lagen om anställningskydd, LAS. Då anställdes alla kontaktmän som lokalredaktörer och fick månadslön. Kontaktmannaorganisationen försvann när lokalradion startade 1976-1977.
Mer om kontaktmännens vardag och villkor
Kjell Gustafsson var kontaktman både i Torsby och Arvika en kortare tid på 1970-talets början. Här berättar han om kontaktmannaorganisationen i Värmland: