Som medarbetare vid Riksradion i Karlstad – eller ”Värmlands distrikt” som det hette då – kunde man i mitten av 1980-talet få producera lite allt möjligt vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter. Jag var egentligen anställd för att göra samhällsprogrammet Ballongen, men mitt intresse för kultur öppnade fler dörrar.

Sommaren 1984 gjorde Riksradion en P1-serie kallad Sommarutsikter, ett slags Sommar men med enbart författare som värdar. Programmen skulle ha ”litterär tyngd och precision”. Satsningen hade inletts året innan, och då producerade Stockholm ett program med Göran Tunström och Örebro ett med Lars Andersson.

Nu var det i alla fall Karlstads tur. Jag hade ett tiotal förslag, och det resulterade i ett program med en ung arbetarförfattare som nyss hade flyttat till Arvika, Torgny Karnstedt, och en utflyttad värmlänning, Mona Kalin, som dock fortfarande hade ett sommarhus i Kristinehamn.

Torgny, som jobbade som svetsare på Volvo BM i Arvika och skrev på fritiden, byggde sin berättelse runt sju kortnoveller, medan Mona bland annat slog ett slag för asatron i sitt program, där Gustaf Fröding och hon själv var de enda värmländska inslagen. Själv producerade jag, skaffade fram musiken – allt ifrån Arvika Gammeldansorkester till ålderdomliga bronslurar – och såg till att de båda författarna höll sig till sina tilldelade 59 minuter. Olof Häggmyr var tekniker.

Text: Ulf Nordström