Praktikant blev Helsingsforskorrespondent

Kjell Gustafsson berättar här om kollegan Anders Eriksson som kom till Radio Värmland som praktikant. Han gick vidare som nyhetsreporter vid Riksradion och kom att bli SR:s korrespondent i Helsingfors.

1978 blev jag handledare för journalisthögskoleeleven Anders Eriksson som skulle göra sin praktik hos oss. Det var ett nöje för Anders lärde sig snabbt radiohantverket. Efter sin praktik kom han att bli en av de anställda reportrarna. Han hade en bra känsla för nyheter och gillade att arbeta vid nyhetsdesken, men han hade möjligen en belastning, han var inbiten rökare.

Länge hade det varit en självklarhet att få röka på redaktionen men i början av 1980-talet började en diskussion om att förbjuda rökning på arbetsplatsen. Den främste förespråkare för dem var ljudteknikern Tomas Karlsson. Och diskussionen mellan de båda grupperna blev tidvis ganska hetsig.

Till slut kom redaktionsledningen fram till att införa ett rökförbud och i egenskap av redaktionssekreterare fick jag se till att förbudet efterlevdes.

  • – Jag hamnade i en livlig diskussion med Anders Eriksson som ansåg att han inte kunde vara programledare om han inte fick röka före sändning. Den här striden vann jag, Anders accepterade vårt rökförbud och han klarade av sändningarna galant.
Anders Eriksson intervjuar kandidaten till Riksdagen Raul Blücher (V) inför valet 1979. Foto: Kenneth Karlsson

Några år senare kom beskedet, Anders skulle gå vidare i sin journalistiska gärning. Han hade fått anställning som nyhetsreporter vid Riksradion i Karlstad.

  • – Jag tror inte vår diskussion om rökningen hade någon betydelse i hans beslut att byta arbete. Det var ganska logiskt att en duktig reporter ville utvecklas vidare.

Det var tradition att ordna ett tack-och farväl-party när en kollega valde att sluta. Det var också en självklarhet när Anders skulle göra sin sista arbetsdag.

  • – Men vi hade en speciell plan den här gången. Vi skulle skämta med honom och visste att han i efterhand säkert skulle uppskatta det. Av mig blev han bokad som nyhetssändare och slutade följaktligen inte förrän efter klockan sex på kvällen.

Anders uppskattade inte planeringen men tog pliktskyldigt det arbetspass han var bokad för.

Mitt i den sista sändningen trängde sig en hantverkare in hos Anders Eriksson i studion och hävdade att han skulle göra ett jobb där. Anders fortsatte att läsa nyhetstelegrammen och lyckades få ut hantverkaren. Sändningen fortsatte och hantverkaren kom tillbaka och fortsatte att hävda att hans jobb skulle göras.

Då bröt vi sändningen och hälsade Anders välkommen till kvällens avskedsfest. Det han nu började inse, det här var en kupp mot honom.  Det riktiga sändningen kördes från en annan studio med en kollega som programledare. Och hantverkaren var en känd amatörskådespelare i Karlstad – Clayton Hedlund, för övrigt far till en av kollegorna på Radio Värmland.

  • – Kvällens fest blev lyckad och jag vet att Anders uppskattade vårt sätt att skämta med honom.

Anders Eriksson kom att gå vidare i yrket, blev Ekoredaktionens korrespondent i Helsingfors i nio år för att sedan återvända som arbetsledare vid redaktionen. Han utsågs senare som press- och kulturråd vid ambassaden i Finland i åtta år. De sista åren innan pensioneringen var han direktör för Finska institutet i Stockholm.

Text: Kjell Gustafsson