Wermland Classic Festivals arrangör Anders Hillgren hade en kollega på Gotland, som hade fått regeringens uppdrag att inventera och åskådliggöra museernas dolda samlingar och ville samarbeta med SVT. Hillgren förmedlade kontakten med sin kollega Marita Jonsson. Det blev sex halvtimmesprogram under rubriken ”Kulturlagret”. 

Alla stora museer deltog utom ett – Tekniska museet. Museets ledning insåg senare sin miss. Programmen fick nämligen miljonpublik.

Folkbildning

Vi släpptes in i Nationalmuseums hemliga magasin i en Stockholmsförort. Vi fick filma bland de högexplosiva preparaten i Naturhistoriska riksmuseets källare. Vi klättrade runt på Nordiska museets vind bland gamla apoteksprylar. Vi kunde visa hur Musikmuseets samlingar av instrument for illa i ett jättegarage på Östermalm. I Biologiska museet i Uppsala såg vi insekter flyga ur förvaringsskåpen där vi trodde det bara fanns prydliga samlingar med nålade småkryp. Det blev folkbildande program i sann Public service-anda.

Tekniska museet bytte fot och kom med egna förslag. Det blev sex halvtimmar om utrotningshotade industriprodukter, alltifrån höganäskrukor till häftstift.

Fast på Svenska häftstiftsfabriken i Pålsboda var vi inte välkomna, de ville inte avslöja sina industrihemligheter.

Framtidslagret

Sedan kom en serie om fyra halvtimmar om Tekniska museets samlingar och verkligheten. Wenströms generator och försöken att elektrifiera gruvan i Grängesberg. Astromiska uret i TM:s magasin i Bro och originalet i Lunds domkyrka. Från min barndom mindes jag hur ett bysnille i småländska Orrefors hade byggt en egen version av uret. Det uret återfanns mer än 40 år senare hos en son i Sandviken. Det gick fortfarande. Eftersom programmen visade hur framtiden hade formats av uppfinningar, upptäckter och konstruktioner, fick serien heta Framtidslagret.

Industriminnen

Jag trodde jag nu hade uttömt ämnet med råge i sammanlagt sexton halvtimmesprogram, men television är i sig en självgenererande verksamhet. Riksantikvarieämbetet ville samarbeta. Det blev en serie på 4×30 minuter, som också sändes i en version om 12×10 minuter. Programmen fick namnet ”12 svenska Industriminnen”. RAÄ hade definierat tolv industrier som format landet. Norrbottens teknologiska megasystem, Sjuhäradsbygdens Textilindustri, Grimetons radiostation, Ådalens industrilandskap, Frövifors pappersbruk, Norbergs bergslag, Faluns koppargruva och Kopparbergslagen LM Ericsson-staden i Midsommarkransen, Pythagoras motorfabrik i Norrtälje, Karlskronas örlogsvarvsmiljö och Västervik-Hultsfreds smalspårsjärnväg. Fotograf Anders Carlsson och jag fick resa en hel del det året med cirka 120 övernattningar. Redigerare Anders Edberg och ljudtekniker Klas Karlsson såg sedan till att ge programmen sin finish och form. 

De här programmen återkom i många reprisomgångar i SVT och användes också i skolundervisning och som introduktion för besökare i den olika industriminnena.

Text: Johan Forssblad