Hösten 1973 fick Sverige en ny kung, en 27-åring med ganska litet självförtroende och livserfarenhet. Han kom att kalla sig Carl XVI Gustaf. Redan året efter stod det klart att han skulle besöka Värmland under sin Eriksgata i det stora kungariket. Journalistiskt var det en stor händelse för de värmländska mediaföretagen. Från Sveriges Radio Karlstad fick jag fick uppdraget att vara kungareporter.
Det blev stressiga dagar när vi skulle hinna med i Eriksgatan i Värmland 1974. Tre dagar varade Kungens besök och då skulle han hinna med att besöka bland annat Hagfors, Torsby och Koppom.
Det blev en kungakortege med poliser i täten, kungens och landshövdingens bilar och sedan en rad bilar från de olika tidningarna och Sveriges Radio.
Tanter som vinkade
Det blev rena racingen längs vägarna för att tidsprogrammet skulle klaras av, minns jag. Längs vägen norrut i länet stod äldre tanter vid vägkanten och vinkade när kungakortegen passerade. De kan knappast ha haft en chans att få en glimt av den nye kungen när vi passerade i rekordfart, tänkte jag. Om vi klarade tidsprogrammet vet jag inte.
Från de värmländska tidningarna var både journalister och fotografer med i kungakortegen. Signaturen Elma, d v s Elsa Lindskog, från Wermlandstidningen hade påpekat att han borde få åka strax efter kungen och landshövdingen, eftersom hon sannolikt var den mest kungatrogna reportern i följet.
Vi andra journalister accepterade hennes önskemål, men kom efter besöket i Hagfors på idén att erbjudandet endast gällde första dagens kortege. Elma var väldig överraskad när han förlorat sin förstaplats i kortegen och gjorde allt för att under Eriksgatans fortsättning få återta sin plats. Det blev till och med så att poliserna fick ingripa för att återställa ordningen i medias roll i kortegen.
Kungapsykos
Från Värmlands folkblad fanns den minst kungatrogne journalisten med – Leif Kihlström tillsammans med fotografen Nils Almgren. Hans formuleringar i en kommande text i VF avslöjade vad han tyckte om kungabesöket.
” Klockan 8.36 grep kungapsykosen tag i Värmland och spred sig orkanartat över landskapet”
Text: Kjell Gustafsson