I samarbete med Radio Värmland gjorde Utbildningsradion en serie program om Värmland i krigets skugga. Programmen gjordes av Meta Lundh och Sven Årnes. Programmen sändes 1990, 45 år efter andra världskrigets slut. Programmen är ett unikt dokumenterande av röster och minnen från värmlänningar som var med och upplevde kriget och dess olika konsekvenser, alltifrån de livsfarliga transporterna av flyende och förnödenheter över gränsen till förbättrad folkhälsa och hur man tog vara på måsägg i matlagningen.
Frivilliga i Finland i kriget mot ryssarna
I ett avsnitt intervjuas värmlänningarna Herman Kolltoff och Gunnar Nordlöf om sina upplevelser under krigen i Finland 1939-1944.
Lyssna här: https://sverigesradio.se/embed/publication/6132965
Tysktågen vid stationen i Charlottenberg
Nils Nilsson, Skårsjö-Nils kallad, var under kriget stationsvakt i Charlottenberg. Han berättar här om sina upplevleser av bl a tysktågen som passerade stationen
Lyssna här: https://sverigesradio.se/artikel/6133056
När kriget slutade – gränsen vid Eda
Den 8 maj 1945 slutade Andra världskriget formellt. De som var med då minns dagen på ett särskilt sätt; var man var, hur det var, vad folk sa och vem som sa det: att det blivit fred igen!
Dåvarande landshövdingen i Värmland, Ivar Wennerström åkte upp till gränsposteringen i Eda. Där utsåg han en ung man från norska motståndsrörelsen, Hjemmefronten att symboliskt vara med och öppna gränsen igen, berättar Jossa Gustafsson som var lärare i Charlottenberg under kriget och mycket ideellt aktiv i arbetet med att under krigsåren skicka in förnödenheter till Norge i form av mat och kläder.
Lyssna här: https://sverigesradio.se/embed/publication/6133071
Willi Jutzi tysk desertör
Efter den tyska ockupationen av Norge 1940 flydde tusentals norrmän till Sverige. Bland flyktingarna fanns även några tyska desertörer.
Sommaren 1941 deserterade den tyske soldaten Willi Jutzi. Tillsammans med sin norska flickvän Ragna Fevik begav han sig till Sverige. Här togs paret emot av landsfiskalen i Järnskog. Efter förhör skickades Jutzi tillbaka till Norge, trots att det inte var svårt att förutsäga vad som skulle hända om han blev gripen. Gränskompanichefen Erik Nilsson berättar om Jutzis öde.
Lyssna här: https://sverigesradio.se/embed/publication/6133043
Ransoneringskort blev hårdvaluta och krävdes för nästan allt
Andra Världskriget var ransoneringskupongernas tider och det kaffeälskande svenska folket fick nöja sig med en tilldelning på ett halvt kilo kaffe- för femton veckors konsumtion! De ädla bönorna måste drygas ut och man har registrerat cirka 150 typer av kaffesurrogat från den här tiden.
I intervjuserien ”Värmland i Krigets Skugga” från 1990 ger Nina Högberg, Sunne, och Ingrid Nilsson från Remjäng några exempel på hur man tillverkade kaffesurrogat och Anita Aronsson drygade ut med måsägg.
Tre år efter krigsutbrottet var 70 procent av all livsmedelskonsumtion på ransonerade varor och Fru Hamsterlund blev symbol för dom som köpte upp och lagrade allt de kunde komma över.
Annars var kanin på var mans tallrik eftersom det var billigt och lättproducerat kött. De som hade jordbruk klarade krigsåren bäst, och man kunde få extra ransonering om man var gravid.
Ingrid Olsson berättar en episod från krigstidsnämnden i Torsby under Andra världskriget och programmet producerades av Meta Lundh, Utbildningsradion.
https://sverigesradio.se/embed/publication/6133033
Ett finskt barn i varje familj
Under parollen ”ett finskt barn i varje familj” skulle Sverige hjälpa det krigsdrabbade Finland under andra världskriget och många finska barn lämnade sina hem för att under olika långa perioder vara placerade hos svenska familjer och få äta upp sig. Det handlar om världens största barnomflyttning någonsin.
Bengt Boström, finskt krigsbarn berättar i en intervju från 1990 för Maria Lööf-Gärdsell om hur det var att komma till Sverige. Vi hör också karlstadbon Ture Björkman, en av de många som tog emot finska barn under andra världskriget.
–Det var egentligen bara att anmäla sig, och Röda korset placerade ut de finska barnen. Det är klart att man fäste sig vid dom, men man förstod ju att deras föräldrar tyckte lika mycket om dom, berättar Ture.
”Finlands sak är vår” var en annan paroll under Andra Världskriget, och denna inställning speglades i stora insatser bland vanligt folk för att hjälpa den finska civilbefolkningen. Alvar Anil, legendarisk tidningsman i Karlstad bläddrar i tidningslägg från 1940:
– Man arbetade ihop hela 15 000 kronor i lilla Lesjöfors till Finlandshjälpen genom att arbeta och skänka hela dagslönen. Även pensionärer deltog i arbetet.
https://sverigesradio.se/embed/publication/6133006
https://sverigesradio.se/embed/publication/61329https://sverigesradio.se/artikel/613293333