Redan på radiotiden hade jag kommit i kontakt med en yngre upplaga av svensk folkmusik. Musiken utövades inte längre bara av gamla gubbar, som försökte spela som de gjort i sin krafts dagar. En veritabel tidvattenvåg av unga spelmän hade vällt fram. De var ofta bättre utbildade musiker och mer innovativa än sina äldre förebilder. Många fick en scen i TV-program från SVT i Karlstad. Först ut var två spelmän i 20-årsåldern – Mats Eden och Leif Stinnerbom. Mats är nu en känd profil i Musiksverige som en av de stora förnyarna, medlem av musikaliska akademin och landets första riksspelman på enradigt dragspel. Leif drar stora publikskaror till Rottneros med sina nyskapande folkmusik- och -dansbaserade teaterföreställningar, gärna med Selma Lagerlöf som berättargrund.
Musikspegeln
Sedan blev det en lång rad festivalprogram, musikerporträtt och många kortare reportage i olika musikmagasin. Inte minst i ”Musikspegeln”, som i tio år bevakade musiklivet i Sverige. Eller som i alla fall hade sverigeanknytning. Musikspegeln utgick från SVT i Örebro, men hade bidrag från hela landet. Och spelplatsen vidgades långt utanför Värmland. Jag blev så småningom nästan ensam om att göra reportage om och med svensk och annan folkmusik i SVT. När sedan programproduktionen upphörde utanför storstäderna 2009 försvann genren från tablåerna. Så gick det med det kulturarvet.
Folklig kultur
SVT Karlstad hamnade också i ett internationellt samarbete med folkmusikprogram. ”Euromusica” var en festival, som flyttade runt i Europa mellan 1990 till 2003. Programmen var inte alltid lysande. Redan i Linz 1990 klagade jag på att idén med ”Euromusica”, eller ”Circommusica”, som det först hette, inte var klart definierad. Om det skulle visa mångfalden i den folkliga kulturen i Europa, måste det också presentera goda musiker, som inte bara accepterade spelningen mot att de fick resan betald. Som tack för mina klagomål erhöll jag status som koordinator och belönades med en kopia av ett antikt, grekiskt rasselinstrument i direktsändning från Tessaloniki. På hemresan kvaddades min resväska och jag var glad att det bara var en kopia av terracotta och inte originalet.
Text: Johan Forssblad