Söndagsmorron – en regional programsatsning

Programledare i Söndagsmorron Kjell Gustafsson och teknikern Gunnar Dahl t h. Okänd medverkande. Direktsändning från Ransäters hembygdsgård. Okänd fotograf.

Nyheter hade dominerat Sveriges radios Värmlandsdistrikts sändningar från slutet av 1960-talet. 1972 kompletterades det regionala utbudet med en timmes sändningstid på söndagsmornarna mellan klockan 8.30 0ch 9.30. Söndagsmorron blev följaktligen titeln på programmet. Producenter och programledare skulle vara reportrarna vid Karlstadsredaktionen. En fördel var också att reportrarna var frilans och det var de flesta vid redaktionen. En av dem var Kjell Gustafsson.

– Jag hade kommit som vikarie till lokalredaktionen i Torsby i juni 1972 och efter ett år i nyhetsarbetet fick jag förfrågan av dåvarande distriktschefen Axel Breitholtz om jag kunde tänka mig att producera och programleda Söndagsmorgon.

– Det var en självklarhet att tacka ja. 24 juni 1973 i midsommarhelgen blev det premiär.

Programmet denna fina sommardag kördes tillsammans med Johan Forssblad som utsänd reporter och Urban Ericsson som tekniker. På körschemat står mycket svensk grammofonmusik med bl a Charlie Norman, Ulla Sallert, Pastellerna och Lill-Magnus Orkester. Några bandade intervjuer fanns också i programmet – drygt åtta minuter långt inslag med ishockeylegendaren Nisse Nilsson från Forshaga. Och eftersom det var midsommarhelg också en summering via telefon med Patsy Åström i Torsby och Arthur Änneby i Värmlands Nysäter om hur midsommarfirandet varit.

– Jag vill minnas att sändningen gick som den skulle sannolikt därför att jag hade den mycket erfarne teknikern Urban Ericsson i kontrollrummet. Vi slutade sändning högtidligt med Ack Värmeland du sköna.

Det blev omkring fyrtio direktsända Söndagsmorron för Kjell innan han tillträdde en tjänst som lokalredaktör i Arvika. Bland inslagen i sändningarna minns Kjell särskilt väl en tidigare statsminister.

– Jag hade kontaktat Tage Erlander och frågat om han ville ställa upp för en intervju. Gärna i hans hembygd Ransäter. Överraskande nog sa han ja och det blev 4-5 timmars samtal på hembygdsgården i Ransäter. 

Med så mycket bandat material med en superkänd medverkande  blev det självklart att utnyttjande honom i en stor del av programmet sänt strax före julaftonen 1973.

Tidningarnas intresse för kommunkampens slutspurt var stort.

Söndagsmorron inledde 1974 en tävling tillsammans med Korpidrotten i länet. Det handlade om att samla så många personer som möjligt i tipspromenader på söndagsmorgnarna. Det blev en hård kamp mellan Eda och Forshaga, det blev Eda som tillslut vann och belöningen blev ett direktsänt program från bygden. Programmet sändes från Lundsbergs bygdegård i Köla.

Ett genomgående tema i alla sändningarna 1973 och 1974 var en lyssnargåta där några fakta presenterades om en värmlänning eller en värmländsk företeelse. Sedan fick lyssnarna via brev gissa vem som var veckans värmlänning. Några exempel var Bror Rexed, Arvid Knöppel, Ralf Edström och Sven Aspling.

Vid några tillfällen direktsändes inte programmet från studio. I samband med dragspelsstämman i Ransäter direktsändes sändes Söndagsmorron därifrån. Medverkande var spelmannen Gert Olsson. Okänd fotograf

Söndagen den 16 september 1973 skulle programmet sändas som vanligt. Det fanns en komplikation som gjorde sändningen osäker. Kung Gustaf VI låg svårt sjuk i Helsingborg och på lördagen insomnade han. Sändningsledningen i Stockholm beslutade att innehållet i alla program skulle ha en nedtonad form. Det gällde framförallt musiken i programmen.

– Jag fick beskedet på lördagskvällen. På redaktionen låg körschemat klart med en hel del musik som inte skulle passa i sändningen. Bara att åka ner tidigt på söndagsmorgonen och försöka göra om planeringen av musiken i programmet. Vi hittade några melodier på grammofonskivor som vi tyckte passade. Sändningen igång som planerat med den nyvalda nära nog sakrala musiken. Plötslig tar en melodi slut och jag är i samtal med teknikern. Ett nytt spår på grammofonskivan startar. Hosianna!!!  Nej, nej. Vi stoppade skivan efter 10-15 sekunder och jag tog över i studion. Lyssnarstormen uteblev turligt nog.

Många är Kjells minnen från den här tiden. Nu drygt 50 år senare summerar han.

– Det var en lärorik tid, jag har nog haft nytta av erfarenheterna av de här programmen under hela mitt yrkesverksamma liv. Speciellt när det handlar om att sända direkt.